COOLAKOLAN

Det har gått lite drygt tre veckor sen min älskade Ahsra tog sitt sista andetag och det är inte förens nu som jag vet vad jag ska skriva... Jag saknar henne otroligt mycket och jag har fortfarande svårt att förstå att hon är borta för alltid. Det är som värst när jag lagar mat och hon inte ligger och tittar på mig och hoppas att jag ska tappa något, det är så tomt efter skolan när inte hon är här och tja vad ska jag säga jag har svårt att hålla tillbaka tårarna när jag blir påmind om henne...

Jag kan ju berätta hur det gick till när jag fick lära känna denna underbara hund. Det var när jag gick i 9:an när jag anmält mig till hunddagen i tron om att jag skulle kunna ha med våran andra hund Yoda men sen kom vi fram till att han är alldeles för vild för att ha bland folk så då pratade mamma med de som äger kenneln som vi köpte Yoda ifrån och så sa de att jag kunde få låna Ahsra och det tyckte jag var jättebra förstås =D Sen så blev det kärlek vid första ögonkastet ♥ Och hon blev kvar hos oss i 1 ½ år... Hon gillade verkligen mig det märktes för så fort jag var borta i två minuter högst så gick hon och letade efter mig och hon skulle följa med mig precis överallt...

Men man får tänka på hennes bästa också. Hon hade ett hjärtfel och vi kanske skulle ha kunnat gett henne medicin men vad skulle det tjäna till? Hon skulle kanske få ett halvår till max och samtidigt gå och ha ont av det, nej då är det bättre att hon fick somna in lugnt och stillsamt med de hon tyckte bäst om...

Nu ska jag inte prata mer om detta, iaf inte i detta inlägg... Vill tacka alla som stöttat mig och en BIG HUG till Martina Höglund som lät mig låna hennes underbara hund ♥♥♥

                                                                            //Nicole